Dålig ovana

Jag har en dålig ovana som gör att mina föräldrar blir ledsen och besvikna på mig.
Vill inte säga vad det är, men jag behöver hjälp, har haft den här ovanan för ca 8 år nu, och jag vill bli av med den, fast jag vill inte gå till någon kurator att tala med, känns som det bara skulle göra mig stressad och göra ovana värre><
Ovanan är inte osynlig om du förstår vad jag menar, när det har gått för långt så kan jag inte dölja den längre...!
Det är bara en som går på skolan som vet om den, och det är jag glad för...
Men jag vill bli av med den för gott, jag har liksom mina perioder med den.
Den försvinner oftast under sommarlovet och kommer tillbaks när skolan börjar fast jag är glad och pigg.
Mina vänner är jättesnälla och jag trivs i skolan, så vad är det då som gör att den här ovana börjar samtidigt som skolan?
Jag har ingen aning, kan inte komma på varför jag börjar med den här ovanan samtidigt som jag börjar skolan, men den försvinner nästan ibland när jag är i skolan, men den är inte borta lika länge som när jag har sommarlov.
Den här ovanan gör mig ledsen och förvirrad eftersom jag inte vet hur jag kan ha fått den.
Ovanan skadar mig inte, men den syns, om jag fortsätter med den ännu längre kommer jag inte kunna dölja den så myckter längreT____T
Hur kan en ovana bli så weird och....vet inte vad jag ska säga, vill inte säga det till mina vänner heller, för de skulle bara tycka jag är konstig som fan.
Det är en ovana som nästan ingen mer än jag har i HELA Sverige...så min ovana är jättesällsynt, om de äns är någon mer som har den dvsT___T
Ush jag hatar de här, varför fick jag den här ovanan?
Kunde den inte ha valt någon annan?
Snälla någon hjälp mig...!
Blir tokig själv snart...jag har tänkt på den här ovanan sen jag vaknade imorse, och jag vet inte vad jag ska ta mig till längre som sagt...
Den längsta perioden som jag var utan den var över 3 månader, men sen så kom den tillbaks.
Fy fan vad jag hatar mig själv för den här ovanan, den är så vidrig...men samtidigt inte...!
Ni får tolka föregående mening som ni vill, men den är nog inte så vidrig egentligen...!
Det stod faktiskt om en till i tidningen som hade samma ovana som jag, och det stod nog att några fler har den i Sverige också, men det som jag måste offra för att sluta med den...det är jag inte redo för!
Om ni visste om den så skulle ni tycka jag var sjuk i huvudet!
Ibland tror jag själv att jag är det också><
Kan avsluta den här långa posten att ovanan är inte äcklig eller vidrig...men att veta att jag har en ovana som den gör så den känns vidrig!
Hoppas ni aldrig får den här ovanan!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Info

Fotograf i Dalarna
I denna blogg är det en blandning mellan både fotosnack och vardagsbabbel från
en liten glad tjej som planerar en massa och hoppas på det bästa inför framtiden. Går sista året på gymnasiet och läser på medieprogrammet på NTI i Falun.